När hållbarhetsrapportering var på allas läppar
När man blickar i backspegeln på hållbarhetsområdet är det fram för allt en fråga som väcker en hel del funderingar. För en tid tillbaka var ordet hållbarhetsrapportering på allas läppar, men vad blev det egentligen av det hela? Var det bara en trend som dök upp som en sol och ner som en pannkaka?
När vi för två år sedan fick frågor kring hållbarhet från näringslivet kretsade mycket kring hållbarhetsrapportering. Många var vettskrämda, en del var ifrågasättande och den stora majoriteten var nyfikna. Även om det, enligt det så kallade CSRD-direktivet, var de lite större bolagen som direkt skulle beröras med start från 2025, skulle också mindre företag beröras indirekt via de större bolagens värdekedjor. ”Alla” var plötsligt intresserade av vad detta med hållbarhetsrapporter egentligen innebar för dem.
Men plötsligt svängde det, och det rejält. De politiska vindarna ändrade kurs och istället för ökad rapportering sattes fokus på regelförenklingar och minskad byråkrati. Lagstiftarna backade på alla nivåer och de företag som hade börjat förbereda sej med att ta fram datapunkter för sitt hållbarhetsarbete fick ta ett djupt andetag. EU tvärvände och plötsligt är det bara stora bolag med fler än 1 000 anställda och 450 miljoner euro i årlig omsättning som berörs av rapporteringskravet.
Hållbarhet utan rapporteringskrav – vad händer nu?
Hållbarhetsfrågorna har ändå inte försvunnit någonstans, men rapporteringsbördan har minskat. Istället har ett nytt instrument seglat upp. Nu är det istället en frivillig rapporteringsstandard som tar plats bland mindre bolag, som antingen vill eller måste visa hur hållbarhetsarbetet sköts och utvecklas. Den nya, enklare och frivilliga VSME-standarden för små och medelstora företag är nu den som gäller och väcker intresse (Voluntary standard for non-listed micro-, small- and medium-sized undertakings).
Enligt EU-kommissionen är tanken att VSME ska ge tre fördelar för små- och medelstora företag:
- Det ska göra det lättare att svara på förfrågningar om hållbarhetsinformation som kommer från kunder, finansiärer och företag. Därmed ökar chanserna att säkra tillgången till finansiering.
- Det ska det bli lättare att förstå och övervaka det egna hållbarhetsarbetet genom en allmänt vedertagen standard. På så sätt kan företagen också förbättra sin motstånds- och konkurrenskraft.
- De administrativa bördorna minskas genom standardiserade formulär. Dessutom blir språket för hållbarhetsdata inom EU gemensamt.
Den nya standarden är något helt annat än CSRD. Att jämföra CSRD med VSME är som att jämföra ett ligalag med ett lag i division 6 – och inte speciellt intressant för större bolag. Är man däremot ett mindre företag som har intresse av att systematisera sitt hållbarhetsdata är VSME ett bra steg.
Man måste inte göra mera rapportering än vad som krävs. De som däremot börjar intressera sej för hållbarhetsdata brukar upptäcka en hel del spännande – och ofta är det intressant för både plånboken och miljön.

Tomas Knuts
040 562 8498
tomas.knuts@losvikflen.com