Gör det lätt att göra rätt

Insändaren publicerades i Österbottens Tidning 27.4.2026.

Här är orsaken till att vi misslycka med att förändra beteenden – både vid sopsorteringen och på jobbet.

För en tid sedan gick debatten varm om sopsorteringen i Jakobstadsregionen. Diskussionen kretsade kring kontroll, röda varningslappar och föreslagna felsorteringsavgifter. Utgångspunkten var begriplig: när omkring en tredjedel av hushållen fortfarande använder fel påse för bioavfall uppstår både kostnader och praktiska problem. Men frågan kvarstår: leder hårdare tag till bättre resultat?  

Forskning visar att det sällan gör det. Åtgärder som bygger på bestraffning och överdriven kontroll skapar oftast bara kortsiktig lydnad.

Litteraturen om hur beteenden formas pekar i stället på att positiv återkoppling och förstärkning är avgörande för beteendeförändring.

I väldigt många företag och organisationer läggs ändå största delen av tid och fokus i förändringsarbete på annat än positiv förstärkning. Upp till 80 procent av tid och kraft i våra organisationer läggs på olika typer av beteendeaktivering som instruktioner och påminnelser trots att det ofta är det som händer efter beteendet som gör störst skillnad. 

Vi informerar, påminner och varnar, men glömmer det som bevisligen har bäst effekt: att på ett positivt sätt uppmärksamma situationer då någon faktiskt gör rätt. 

Det gäller inte bara sophantering. På arbetsplatser ser vi samma mönster i många olika situationer. Vanliga exempel är hur medarbetare följer säkerhetsinstruktioner, tar i bruk nya arbetsprocesser eller varför inte hur de håller rent i kafferummet. När beteendeförändringen uteblir följs det ofta av fler instruktioner, fler påminnelser och hårdare uppföljning med fokus på vad som gjorts fel. Men verklig förändring uppstår först när det nya beteendet upplevs lätt och meningsfullt.  

När vi vill påverka beteenden bör utgångspunkten vara att ”göra det lätt att göra rätt” – genom tydliga instruktioner, lättillgängliga verktyg och påminnelser i rätt ögonblick.

Erfarenheter från svenska projekt visar att enkla förändringar kan ge stor effekt. I ett projekt i Göteborg användes beteendevetenskapliga metoder för att engagera och uppmuntra boende att återvinna mer, vilket minskade restavfallet med upp till 26 procent. En rapport från Avfall Sverige visar också att positiv återkoppling, likt spelens belöningssystem, ökar engagemanget i sopsortering. 

När systemen är designade för att stödja det önskade beteendet behövs sällan röda lappar eller straffavgifter. Sorteringen sker av sig själv, till nytta för hushållen, avfallshanteringen och miljön. 

På arbetsplatser gäller samma princip: beteendeförändring uppstår först när det tydligt framgår vad som förväntas och det upplevs lätt, meningsfullt och belönande att göra rätt. Med fokus på att göra det lätt och förstärkande att göra rätt kommer beteendeförändringen naturligt.