När världens länder 2015 enades om Parisavtalet var målet tydligt: att jordens medeltemperatur inte ska stiga med mer än två grader och att parterna ska vidta åtgärder för att uppvärmningen ska hållas under 1,5 grader. Men som så ofta när avtal ska tolkas, uppstår undantag – och ju fler undantag ett avtal tillåter, desto mer förlorar det i kraft. Ett synnerligen aktuellt område där rapportering av växthusgasutsläpp är frivillig eller undantagen från de krav som gäller för andra sektorer är försvaret.
Militären står idag för uppskattningsvis 5,5 procent av de globala utsläppen – mer än hela den civila flygindustrin. I dagsläget är ändå rapportering av växthusgasutsläpp från militära verksamheter frivillig eller integrerad i större helheter. Argumentet? Att offentlig statistik skulle kunna avslöja känslig information om nationell säkerhet.
Finland har länge varit ett föregångsland i klimatpolitiken. Med målet att bli koldioxidneutralt till 2035 har vi visat att det går att kombinera välfärd med miljöansvar. Men i skuggan av ökade säkerhetshot och upprustning riskerar de militära utsläppen bli en ännu större blind fläck i klimatpolitiken.
Det franska företaget Greenly har nyligen räknat på effekterna av EU:s och NATO:s försvarssatsningar. Deras analys visar att Rearm Europe-paketet kan leda till ökade utsläpp motsvarande hela Nederländernas årliga utsläpp – 150 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Ett enda F-35-plan, som även Finland har beställt, släpper ut 15 ton koldioxid på en timmes flygning – lika mycket som en genomsnittlig amerikan under ett helt år.
Enligt Neta Crawford, professor på Oxford University, släpper USA:s försvarsadministration Pentagon ut lika mycket växthusgaser som hela Sverige. Det gör Pentagon till världens största enskilda institutionella utsläppare. Försvarets betydande indirekta utsläpp från t.ex. transporter och bränsle redovisas dessutom enligt IPCC vanligen som ”övriga, ej specificerade utsläpp”, vilket gör dem svåra att spåra.
Att investera i försvar är nödvändigt i dagens säkerhetsläge. Men det får inte ske på bekostnad av klimatmålen. Om Finland och Europa menar allvar med att vara klimatledande, måste vi också våga granska och redovisa försvarsmakternas klimatpåverkan. Det handlar inte om att kompromissa med säkerheten – utan om trovärdighet, transparens och ett helhetsansvar för framtiden.
Klimatansvar utan undantag – det är vad Parisavtalet borde stå för. Och det är vad vi borde kräva, både av oss själva och av våra allierade.
Tomas Knuts, hållbarhetskonsult, EU Climate Pact Ambassador
Elli Flén, kommunikationskonsult