Klimatnytta, modernisering och affärsutveckling går hand i hand

I mitten på mars deltog undertecknad i EU Climate Pacts Flagship event i Bryssel, där över 500 klimatambassadörer från hela Europa samlades för att utbyta erfarenheter och ta del av senaste nytt kring EU:s klimatambitioner.  

EU Climate Pact är initierad av Europeiska kommissionen, en del av den Europeiska gröna given och syftar till att förena människor, samhällen och organisationer för att bekämpa klimatförändringar och anpassa sig till dess konsekvenser.   

En av de stora frågorna under dagarna var den senaste tidens diskussioner om att hållbarhets- och klimatambitionerna får ge vika för försvar och säkerhet. Klimatkommissionär Wopke Hoekstra dementerade påståendena och betonade att Europas engagemang för en hållbar och rättvis grön omställning står kvar och inte kan kompromissas bort. Åtgärder som ligger i linje med klimatforskningen är inte bara god klimatpolitik, det bidrar också till att modernisera samhället, sade han, samtidigt som han konstaterade att vi nu har många stora utmaningar parallellt.  

På vägen hem läste jag en debattartikel av klimatforskare Johan Rockström som också han kompar Hoekstras resonemang. Vi är nu mitt inne i den största industriella omställningen i världen sedan den industriella revolutionen. Varför skulle vi då motarbeta utvecklingen och gå baklänges in i framtiden, frågade sig Rockström.  

Ambitiösa klimatåtgärder behövs

Under dagarna i Bryssel var budskapet tydligt: om vi vill värna om Europas säkerhet, konkurrenskraft och ekonomiska utveckling behöver vi hålla fast vid ambitiösa klimatåtgärder. Klimatforskning, industriell innovation och konkurrenskraft går hand i hand. ”Det är inte miljöpolitik att elektrifiera bilar. Det är smart ekonomisk utveckling”, skriver Rockström.   

Att riva upp ambitiösa klimatåtgärder innebär med andra ord att motarbeta innovation och utveckling – samtidigt som vi ökar riskerna för förödande klimatkonsekvenser för kommande generationer. Varför skulle vi nöja oss med det ena om vi kan arbeta för båda?  

Nu lönar det sig att istället sätta ett allt större fokus på cirkulär ekonomi. Efter ”decarbonisation”, d.v.s att minska eller eliminera koldioxidutsläpp, kommer nästa steg att vara ”dematerialisation”, förutspådde Kurt Vandenberghe, generaldirektör för DG CLIMA (EU-kommissionens avdelning för att leda insatserna mot klimatförändringar).   

Dematerialisering innebär att minska mängden material som används i produkter och processer, medan cirkulär ekonomi bl.a. handlar om att ta tillvara de material som redan finns i omlopp. I en tid då tullar och handelskrig nämns på daglig basis blir det allt viktigare att fundera varifrån vi får våra råvaror och vad vi kan göra själva. Det blir allt mer tydligt att cirkulär ekonomi är nyckeln till många av de utmaningar vi nu står inför.   

Nu ska vi inte backa utan gasa och satsa på det som ger klimatnytta, stabilitet, ekonomisk utveckling och modernisering – samtidigt.