Tomas kolumn ”Cirkulär ekonomi på österbottniska” publicerades i Vaasa Insider 8.9.2023.
Tycker du att det pratas mycket om hållbarhet idag? Helt rätt, det görs det, men det är ändå bara början. Att fortsätta med ”business as usual” är inget bra alternativ om man vill hänga med framöver. Trots allt prat är det fortsättningsvis ganska sparsamt med exempel på de riktigt stora kursändringarna. Är det så att vi gör det svårare än det är?
Cirkulär ekonomi sägs kunna minska de globala utsläppen med 50-70 procent. Alla vill nu vara “klimatsmarta” och “cirkulära”, men när saker och ting sedan skall tas vidare från trendande ord till verklig handling är det lättare sagt än gjort. Alla nya begrepp och förkortningar gör inte det hela lättare.
Tyvärr finns det ännu ingen allmän definition av cirkulär ekonomi och det sägs cirkulera cirka 150 olika definitioner av begreppet. Inte undra på att VD Folke Backlund på Backlunds Metall någonstans på den österbottniska slätten har svårt att hitta sin roll i begreppsdjungeln.
Fortsättningsvis ses cirkulär ekonomi mest som avfallshantering och sopsortering, trots att det i själva verket är betydligt större än så. Och de möjligheterna borde vi nu bli bättre på att se.
I Österbotten finns sedan länge ett cirkulärt tankesätt väl förankrat. Vi har till och med egna begrepp för det som idag kallas cirkulär ekonomi. Så varför göra det svårare än det är? Ju förr vi kommer till skott, i så stor omfattning som möjligt, desto bättre för klimatet, samhället och affärerna. Tänk om vi istället skulle använda ord som vi redan förstår och sen satsa allt på att skala upp.
Principerna för cirkulär ekonomi låter måhända bäst på engelska, och alla ”re”-ord (recycle, remanufacture, repair, refurbish etc.) kan låta trendiga och rätta. Men de facto är de mer eller mindre sjävklarheter i österbottniska kvalitetsföretag.
Checklista för cirkulära principer – på österbottniska
Här kommer nu en checklista för cirkulära principer. På klarspråk, på österbottniska. Sånt som vi redan kan och har egna cirkulära ord för.
- ”Hass it naa. Vara kniido!” – Sparsamhet är en dygd och den som spar han har.
- ”Säli e på Findit” – eller utveckla en plattform som gör använda produkter till förstahandsval.
- ”Nå no haldär e 20 år igen.” – Det heter numera ”refurbish”.
- ”He måst gaa ti fix med liimi, silvertejp eli svetsin.” – Se till att man kan reparera din produkt.
- ”Va sko man kona laga åå dähär tå?” – Gör något nytt av något gammalt.
- ”Ta tivara ååslappi!” – Se till att spillet sorteras och återvinns. ”He kan vara bra ti ha”.
- ”Vi har e i bolag.” – Måste alla äga allt eller kan vi dela på maskiner och resurser?
- ”Arbeit i laag.” – Ingen kan bli cirkulär på egen hand.
Svårare än så behöver det inte vara. Cirkulär ekonomi är inte raketvetenskap. Nu behöver vi bara öka takten ordentligt. Att vara ”kniido med ååslappi” är en bra början.
Tomas Knuts
040 562 8498
tomas.knuts@losvikflen.com
