Ett ogenomtänkt uttalande av försvarsministern i en liten lokaltidning ledde till att nästan 700 reservister skrev ut sig ur den finska Försvarsmaktens reserv på en vecka. Stor eller liten skada? Och vad gick fel i kommunikationen?
Försvarsminister Antti Häkkänen sa i en intervju i Kyrönmaa 1.2. att han söker rättsliga metoder för att stoppa personer som gjort militärtjänst från att skriva ut sig ur reserven. ”Jag ska hitta paragraferna som rättar till det här. Jag brukar hitta de rätta paragraferna och här under våren ska jag försöka fixa det så, att sådant här smitande från reserven inte längre är möjligt,” sa Häkkänen.
I dagsläget är det möjligt att genom en anmälan och femdagars kompletterande civiltjänstgöringsutbildning bli kvitt sin plats i reserven och därmed inte längre behöva delta i vare sig repövningar eller bli inkallad ifall det blir krig.
Intervjun publicerades i tidningen Kyrönmaa, en tidning som utkommer en gång i veckan och har lite på 5000 läsare. Med stor sannolikhet blev nyheten tidningens mest citerade artikel kanske någonsin. Det utbröt, som det vackert brukar heta, ett jäkla liv, och rekordmånga reservister gjorde just det Häkkänen ville stoppa: skrev ut sig ur reserven.
Att saken får så stor medial synlighet beror åtminstone på följande orsaker:
1) Uttalande gjordes av försvarsministern, en person i ledande ställning med makt att påverka just frågor som gäller värnplikt. Det personer i viktig ställning säger har redan i utgångsläget nyhetsvärde.
2) Frågan berör många. Nästan 900.000 finländare är reservister. Alla har en familjemedlem som är det.
3) Försvarsministern använde ganska starka uttryck. Han sa bland annat att han upplevde att det är ofosterländskt att lämna reserven. Ett kraftigt uttalande av en person i viktig position ökar nyhetsvärdet ytterligare.
4) Antalet personer som lämnade reserven ökade tydligt efter uttalandet. En plötslig och stor förändring är alltid en nyhet.
5) Häkkänen har tvingats förklara sina ståndpunkter i flera intervjuer och också i en bloggtext. Att en viktig person tvingas släta över eller förklara tidigare uttalanden är alltid medialt intressant.
6) I en intervju försökte Häkkänen tona ner frågan genom att säga att ”det här är en fråga som väckts i en lokal bytidning”. Att prata nedlåtande om media och journalister hjälper aldrig i kriskommunikation och provocerar oftast större spridning.
7) Det har gått en vecka och varken försvarsministeriet eller Försvarsmakten har tydligt berättat hur saken egentligen ligger till: Finns det en plan på att ändra lagen, vilken är i så fall tidtabellen och vilka är de faktiska motiveringarna? Då den instans som egentligen äger saken tiger, intervjuas i stället helt andra personer och debatten böljar åt många olika håll.
8) Försvars- och säkerhetspolitik är just nu dagsaktuellt av många olika orsaker, inte minst på grund av presidentvalet. Dagsaktuella frågor blir alltid större nyheter.
9) Valkampanjer triggar alltid skarpare ställningstaganden och den som gjort något olyckligt är värre illa ute än vanligt.
10) Båda presidentkandidaterna har kraftigt tagit avstånd till Häkkänens utspel. Då en person i riktigt hög position offentligt kritiserar den som utsätts för drevet brukar den mediala krisen nå ett slags klimax. Värre än så här kan det inte bli. (Förutsatt att det inte dyker upp nya vinklar och allt börjar om.) Tekniskt sett är varken Stubb eller Haavisto ännu på poster som är högre än försvarsministerns i den här frågan, men en av dem är det om några dagar.
Planera först, kommunicera sedan. Självklart kanske, men ibland råkar även personer på topposter tänka högt på fel ställe. Nu hände det försvarsministern och egentligen kan vi vanliga medborgare och reservister tacka honom. Det blev en ganska intressant debatt om försvarsvilja och värnplikt.
Elli Flén
Lyssna på Slaget efter 12 i Radio Vega 6.2. där jag fick debattera frågan tillsammans med forskare Charly Salonius-Pasternak och tidigare brigadkommendör Kjell Törner.
Här kan du läsa mer om Losvik & Flens tjänster för kriskommunikation.
